Jag tog ett djupt andetag och kollade på Emily som stod bredvid mig. Vi stod framför dörren till Zayn och Perries hus. Nervositeten var som en stor klump i bröstet, jag var osäker på hur alla skulle tycka om min nya stil. Jag själv var förvånad hur långt jag var villig att gå.

Zayn öppnade dörren framför oss och hans blick fästes direkt på mig, en mycket chockad blick.

-       You’re kidding. Skrattade han nervöst.

Jag ryckte lätt på axlarna och flinade åt hans blick. Vi gav varandra en kram innan både jag och Emily gick in i hallen. Det fanns en stor spegel precis framför oss och det var läskigt hur lika jag och Emily blivit efter min makeover. Jag färgat mitt hår en aning svartare och även lagt in några lite ljusare slingor så det matchade Emilys hår perfekt. Ifall man räknade bort min och hennes längd som var långt ifrån varandra.

Vi fortsatte att gå in i vardagsrummet och flera flämt fyllde rummet. Louis satt med ryggen emot mig men när alla fick en reaktion vände han sig om mot mig. Jag log stort emot honom och kollade ner på min klädsel.

Istället för den gulliga vita klänningen hade jag på mig ett par svarta byxor, en bh full med nitar och en genomskinlig svart tröja med ganska mycket uringning över. Jag toppade även det med en svart skinnjacka och ett par svarta jeffery campbell skor för att göra mig längre. Mitt smink hade blivit svartare, mycket ögonskugga, eyeliner och mascara.

Louis reste sig ifrån soffan och ställde sig framför mig för att granska mina kläder.

-       Do you like it? Frågade jag undrande och höjde på ögonbrynen.

Han öppnade munnen för att säga något men stängde den snabbt och kollade sig omkring på alla ögon.

-       Yeah, sure. I mean, it’s okay. You can be in the group now at least.

Han vände sig om och slängde sig tillbaka i soffan igen. Jag öppnade munnen lätt och kollade mig förvirrat omkring. Vad var det för fel? Perrie kollade förvånat på Louis och sen på mig. Alla personer i rummet kollade på honom som att han var galen, en annan person. Min självsäkerhet började sakta försvinna och min händer fumlade nervöst med min blus. Jag trodde verkligen att han skulle vela vara med mig, hade jag fel?

-       Hey lads.

Nialls irländska röst ekade genom rummet och snart syntes hans figur i öppningen till vardagsrummet, nästan bredvid mig. Jag kände hur hans ögon granskade min kropp i förvåning och lite obekvämt vred jag på mig.

-       Wow… Faith you look really hot! What happened?

Jag drog efter ett djupt andetag och klistrade fasst ett litet leende på mina läppar innan jag höjde huvudet för att kolla på Niall.

-       I guess I just wanted to change. Do you like it? Frågade jag intressant och gjorde en lätt pose framför honom.

-       If I do! Before you were all cute and now… you’re sexy!

Så fort ordet lämnat Nialls mun bröt Louis ut i en hostattack och ursäktade sig sedan innan han småsprang bort mot toaletten.

-       Oh well, I’m glad you do because this is me now. I’m not going to change who I am inside though.

-       It’s fine. I guess I can give you another chance.

Jag flinade lite och nickade åt Nialls konstaterande. Jag skulle precis gå och se till så att Louis var okej men också ifrågasätta hans beteende när Niall grep tag i min arm och drog mig tillbaka.

-       I want to ask you something… Is Tina still… erh, Is she still at your house?

Jag nickade som svar och tog frivilligt tag i hans mobil som vilade i handen som han inte hade runt min arm. Mina fingrar rörde sig snabbt över skärmen och snart hade en ny kontakt med Tinas namn skapats.

-       But I warn you. If you hurt her, I will personally beat you down.

-       Got it, captain.

Han släppte till slut min arm och lät mig gå vidare ner för korridoren och bort mot badrumet.

-       Louis?

Jag ställde mig utanför dörren och skulle precis lämna några svaga knackningar när dörren öppnades och Louis styrka drog mig in. Ett ljust skrik lämnade mina lungor då jag var nära på att ramla av den hastiga farten. Som tur var tog Louis snabbt tag i min kropp och jag var snabbt uppe på fötter igen. När jag såg hans ansikte insåg jag precis att jag var arg, nej jag var mer än arg, jag var rasande! Min högra hand slog till hans arm och i ren frustration vände jag ryggen emot honom.

Jag kunde känna hur hans händer lades på min midja igen men varken mitt huvud, hjärta eller mage lät honom. Vanligtvis ville alltid huvudet en sak och hjärta samt magen en annan, men de enades, de var eniga om att hata Louis i tillfället.

-       I don’t know why you’re grumpy, I should be angry if somebody?!

Han skrek nu så att hans röst studsade emot kaklet.

-       You don’t get to be angry! You totally dissed me, I changed for you! I thought you would like it but no, you are never grateful!

-       Because I don’t fucking care if you change clothes! What I do care about is that Niall just called you sexy.

-       Well, you didn’t do anything to prove him that you like me. You just sat there so why can’t I get compliments from Niall?

Vi hade sänkt våra röster och stod nu och bara kollade på varandra, båda undrade vad vi höll på med.

-       I don’t have to be all over you to prove that you’re mine, they should know that by now!

Jag drog efter andan och skrattade ironiskt för mig själv.

-       I am not yours! I can be a part in your life but not if you’re embarrassed to be with me?

-       God damnit Faith! Do you know how much I’ve given you? Are your really that selfish? Everyoe doesn’t have to be around you all the time, I don’t have to show my feelings for everyone if I don’t want to!

Jag bet hårt tag i min underläpp och kändes hur tårarna försökte tränga sig ut från ögonen.

-       You want to if you really wanna keep me. If you don’t care about me, then let me go.

-       Fine, that will be easy.

Jag nickade kort och lät tårarna välla ner för mina kinder, jag brydde mig inte hur jag såg ut, han skulle se hur sårad jag blev och jag trodde det skulle ändra hans konstaterande men nejdå. Med en sista nick vände jag mig om och stormade ut ifrån badrummet.

Va fan hade jag gjort?