Kapitel 35 - Don't worry babe.


Mina ögonlock fladdrade till några enstaka gånger och så fort jag öppnade ögonen helt stängde jag dom snabbt igen för att ljuset utifrån var för starkt. Jag vred på mig lite granna och grymtade besvärat. Det var när mina tankar samlat sig som jag kände den varma huden som tillhörde en annan person precis under mina bröst, innanför min tröja. Minnerna från gårdagen for igenom mitt huvud och personens finger som även var Louis gjorde små cirklar på den vänstra sidan av mina revben. Baksmällan slog mig som en stol rakt i ansiktet och med svagt halv-skrik i kudden kände jag hur Louis drog mig närmre hans kropp.

-       Good morning, babe.

Jag vände mitt huvud så jag kunde se honom i ögonen. Hans år var rufsigt och ögonen var utmattade.

-       Hm… That’s a first. Påpekade jag glatt med ett leende.

Hans hand hade rört sig en bit uppåt och var nu halvt på mitt högra bröst. Min mammas röst skrek i huvudet på mig att sluta vara en slampa och ta bort hans hand men min egna röst fanns även där och sa åt mig att låta honom fortsätta, han visste hur man skulle göra. Jag kollade neråt på hans kropp och la märke till att han inte hade någon tröja på sig. Jag lät mitt finger gå över texten It is what it is som prydde den störsa delen av hans bröst och följde sedan konturerna på siffrorna 70.

-       I hope you don’t mind. It got really hot in here.

Jag tystade honom med att lägga mina läppar mot hans men inte direkt kyssa honom.

-       I definitely don’t mind.

Orden liksom bara flög ur mig. När Louis var runt mig var jag som en helt annan person, min kropp skakade till och längtade efter honom varje sekund. Louis finger började göra små cirklar igen och jag skulle precis säga något om det när tre höga knackningar som fick mitt huvud att slå hördes på dörren.

-       Faith, sweetheart? Open the door.

Jag satte mig snabbt up och svor högt i mina tankar av huvudvärken.

-       You have to go!

Viskade jag i panik och praktiskt taget puttade ut honom från sängen så han landade med ett stön på golvet. Jag bet ihop och skyndade över till hans sida för att sedan hjälpa honom att ställa sig upp och putta in honom i badrummet. Efter en lätt koll i spegeln för att se hur trött och förfärlig jag såg ut öppnade jag dörren och backade undan så jag slog i sängkanten. Mamma stack in i huvudet för att kolla ifall jag verkligen var själv innan hon gick in i rummet.

-       Why did not Tina sleep in here? I were about to get a book from the guest room but she was asleep in there, snoring if I may add.

Hon slängde en blick på något i rummet och pekade sedan på det hon kollade på.

-       Are those boy clothes?

Frågade hon tveksamt. Jag vände mig i panik om och kollade på kläderna som hängde lätt på stolen. Ett par jeans och en tröja som skulle kunna tillhöra en riktigt killig tjej men jag var knappast en sådan person så det var ganska lätt för henne att se att det var kill kläder.

-       They are Lucas’s! I stole them from him because… I… He was mean to me, Yeah! He was mean to me so I stole his clothes…

Det lät bättre i mitt huvud än vad det gjorde när jag sa det men ifall mamma skulle fått veta att Louis sov över här skulle hon fått spel! Hon höjde sitt ena ögonbryn och gick sakta fram till kläderna, hon hade den där blicken och lätta fötterna som dektektiver brukade ha i filmer när de misstänkte något. Hon tog upp kläderna i sina händer och mitt hjärta slog hårt och snabbt i bröstet.

-       I should give them back then.

Svarade hon bara lätt och tryckte dom hårdare mot bröstet. Hennes näsa började dock rynka sig gång på gång och tillslut tryckte hon tyget mot näsan.

-       Does Lucas smoke?

Frågan var rakt på sak. Jag var tvungen att svara, hade ingen återvändo. Jag var tvungen att säga sanningen… eller? Jo, säga sanningen!

-       Ask him. Svarade jag snabbt, egentligen för snabbt men hon verkade vara nöjd och nickade lite.

Precis när jag trodde att plågan var slut kisade hon mot mig och tog några små steg så hon nu stod framför mig.

-       What is that?

Hon tryckte på någonting som fanns på min hals och där hon satte sitt finger gjorde det ont! Kanske inte så ont som jag beskriver det men som ett blåmärke. Det var säkert ett blåmärke, inte för att jag hade rätt men jag hoppades i stunden.

-       I walked into a desk… when I walked on my knees, and then I hit my throath with a golfball.

-       This is a first but… I will not ask.

Jag log ett litet leende för att försäkra henne om att hon inte behövde fråga någonting innan hon äntligen gick ut ur rummet med ett fundersamt ansiktsuttryck. Så fort hon stängt dörren låste jag och sprang fram till min stora spegel. Där, under mitt hår fanns det ett mörkt lila-gult-blått märke lika stort som en golfboll. Jag svor tyst för mig själv och kom genast ihåg att Louis stod och väntade halvnaken i badrummet och att han nu inte hade några kläder alls att ha på sig. Dock så han jag inte att släppa ut honom innan han gick ut själv. Hans långa gestalt kom upp bakom mig och hans händer fann sin väg till min midja. När han såg vad jag höll på att granska flinade han lite lätt och kollade ner i marken.

-       Did you give me a hickey?!

Han nickade skyldigt och pussade mig lätt på axeln.

-       You were asleep and the movie had ended… I was bored.

-       Well, how long did you do it? Four hours?

Ännu en gång lät jag mina fingrar vandra över det stora märket. Jag hade sett folk som gick runt med sugmärken många gånger, hela min skola i New York gick praktiskt taget runt med ett nytt varje dag förutom jag… men det som Louis gett mig var enormt! Dessutom var det mitt första sugmärke som jag någonsin fått och jag kunde inte ens vara vid medvetande och känna hur det var.

Som att Louis läst mina tankar kramade han om mig bakifrån och la sitt huvud på min axel.

-       Don’t worry babe. I’ll probably do it a lot more so you can feel my lips against your skin. Besides I really want to hear you moan my name when I do it, It’s kind of hard when you’re asleep. Hans händer började röra sig mot min mage och eftersom vi stod framför en spegel log han snett mot bilden framför sig. Det vill säga mina röda kinder och stela kropp. And just imagine my hand investigate your entire body. All the way down… and all the way up. Jag satte nästan i halsen – trots att jag inte hade någonting i munnen – då hans händer drogs längs mina bara lår. Just då gav jag mig en käftsmäll och en kram på samma gång då jag inte tagit på mig mina mjukisbyxor.

-       You know I have no experience in those kind of things… You should go to someone who knows.

Jag tog tag i hans händer och vände mig om så jag kunde se hans ansikte då han skakade på huvudet.

-       I don’t want to. It’s so different now, so special.

 

Inom loppet på 10 dagar har jag förlorat två viktiga bitar i mitt liv. Jag förstår inte ens själv hur jag klarar av det...
Jag är så ledsen att kapitlet sög men jag har verkligen andra saker att tänka på... Ni förstår inte fullt ut men jag hoppas ni i alla fall kan testa.
Älskar er i alla fall underbara läsare! <3

Kommentarer
Postat av: Emma

meeeeeeRa

2014-01-21 @ 18:13:36
Postat av: Louise

åååååh så bra!!!! Och känn absolut inget tvång att uppdatera om du inte mår bra. Vi finns kvar här sen också ♥

2014-01-21 @ 20:34:49
Postat av: Emelie

Du är så duktig och du skriver iallafall :)

2014-01-21 @ 21:26:39
Postat av: Agnes xx

Grymt! Läste texten du la ut och jag lider med dig <3 bara så du vet så behöver du inte känna dig stressad eller tvingad med att få upp nya kapitel :) vi kan vänta <3

Svar: Det gör mig väldigt glad att du känner så men att skriva kan även vara en utväg för mig, man behöver tänka på något annat m.m. Nu vet jag i alla fall att jag kan ta min tid <3 / A xx
Alice

2014-01-21 @ 23:39:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0