Precis som jag trodde var Harrys syster Gemma mycket längre än mig så hennes mjukisbyxor jag fick låna släpade en bit i golvet. Jag fick även låna en för liten tjocktröja av henne som passade perfekt på mig att jag till och med fick behålla den! Gemma hade bara suttit uppe på hennes rum för att slippa se sin mamma misslyckas totalt men vi pratade lite och trots att hon var några år äldre än mig blev vi vänner på en gång, hon kom då ner och hjälpte till. Med mycket klet, skratt och bräna muffins lyckades vi äntligen göra tre perfekta plåtar med nybakta muffins som stod och rykte gott på bänken. Vi hade precis tvättat av mjöl och annat gojs från våra ansikten och händer när Harry förvånat kom in i köket med en påse i handen. Han kollade först förvånande på mig men lät sedan blicken glida över till Gemma och Anne några sekunder.

-       Harry…

Viskade jag lågt men ändå så han kunde höra min röst.

-       Hun can I speak with you for a minute?

Frågade Anne försiktigt Harry samtidigt som hon la en hand på min svank. Han nickade lätt och följde efter Anne till vardagsrummet så vi inte skulle höra dom.

Jag stannade framför min mamma som hade ett oroligt uttryck i ansiktet. Påsen som jag tidigare hade haft i handen slängde jag en meter bort ifrån mig och väntade på att mamma skulle förklara.

-       She came here Harry. I don’t know whats going on but she came here. Her skin was blue and cold, she was freezing and didn’t have much clothes on. A t-shirt and shorts, that’s nothing! I didn’t dare to ask her what has happened, she asked for you so… yeah.

-       Don’t worry mum. I’ll talk to her.

Hon nickade lite lätt och sneglade på påsen som nu var halvt öppen.

-       Is that cocaine and weed?

Hon pekade anklagandes på påsen men istället för att säga emot som hon trodde att jag skulle göra ryckte jag lätt på axlarna och tog upp påsen.

-       It’s Louis stuff.

Svarade jag bara enkelt. Hon bet osäkert på sina naglar och nickade mest för sig själv.

-       You know. I don’t really like how Louis has changed you. I have only met him once and he wasn’t very polite.

-       Louis is going thru much, you have no idea so shut the fuck up and let me be with whoever I want to.

Man kunde se att hon blev sårad på grund av hennes snabba ändring av ansiktsuttryck men i stunden kunde jag inte bry mig mindre. Dessutom var jag fortfarande lite hög men det höll på att försvinna sakta.

-       Harry…

Jag vände mig om och kollade på en ganska så förvånad och osäker Faith. Hennes ögon granskade ledsamt min mamma som hade börjat bilda tårar i sina ögon. Då hon inte ville att någon skulle se smög hon sig snabbt förbi Faith och nu Gemma som även stod bredvid henne. Gemma kollade anklagande på mig och spände sina käkar hårt.

-       Grow up Harry. Grow the fuck up.

Yttrade hon emellan sina stängda tänder innan hon lämnade mig och Faith ensamma.

-       I should probably go. I’m sorry for coming here.

-       No Faith! I’m sorry. Let’s go up and talk?

Hon skiftade sin vikt fram och tillbaka som hon brukade göra när hon stod emellan två val och nickade till slut. Jag tog insiativet att gå först upp för trappan och hon följde försiktigt efter med fjäderlätta fötter. Jag öppnade lätt den första dörren till vänster efter den korta trappan och lät henne gå in först. Hon satte sig på min obäddade säng utan att fråga om röran runt omkring henne - kläder låg verkligen slängda överallt. Den ända gången som jag städade var när Emily skulle komma över.

Jag själv satte mig i stolen framför sängen och höjde ögonbrynen.

-       Mom told me. Why did you come here?

Hon bet sig hårt i läppen och la huvudet lätt på sned.

-       Trouble with family really… or, not family. Boys. Juan and I dated a few months ago but he broke up with me because my parents didn’t like my relationship with our servant… and now when, erh… when Louis slept over he didn’t really like it.

Jag la min högra hand för hennes mun för att hon skulle sluta prata och när hon fattat vinken lutade jag mig tillbaka igen.

-       He slept at your place last night? Did something happen?!

-       We didn’t… do that, if that’s what your asking. We watched a movie and…

Hon avbröt sig själv och tog upp sin hand till sin nacke. Så fort handen lämnat igen la jag märke till de lila blå märket som fanns på hennes hud.

-       Faith… this is not good. You can’t be with Louis anymore.

-       Why not? He’s not an asshole anymore he actually cares about me!

Jag ställde mig irriterat upp och masserade mina tinningar samtidigt som jag nervöst gick runt i rummet.

-       You don’t know everything Faith! If you knew you would understand why your relationship with Louis is fucked up. Do you even know why you moved here? Do you know what your father works as? Your father owns his own company! In New York, not in London.

Hon kollade på mig förvirrat och skakade på huvudet.

-       I don’t get it Harry.

-       Oh god… I thought you were smart. Your dad can’t have a boss! He is the boss in his own company. Louis father is a buisness man, he’s the VD in a company here in London. Louis father isn’t your fathers boss.

-       But I don’t get why they should lie to me! We came for dinner, get to know the people.

Även hon ställde sig upp nu med ögon som verkligen inte fattade någonting.

-       Can’t you think of one reason… I ask you to think really clear before I say what your parents should said to you a long time ago. But I think you knew it deep inside. You have always knew that you didn’t fit in. That you were different.

Jag tog en paus för henne att tänka innan jag fortsatte med mitt konstanterande. Mina fötter rörde sig också närmre hennes kropp som stod fastfrusen i golvet med ett huvud som dunkade av tankar.

-       Your parents are telling you this thing in a slow way. They want you to figure it out by yourself… but I don’t wanna sit around and hold this secret.

Hon skakade på huvudet och backade tillslut när jag stod ungefär fem centimeter ifrån henne.

-       It’s true Faith.

Jag lutade mig fram mot hennes öra. Viskade exakt samma mening som Emily viskat till mig. När jag drog mig undan var hennes mun halvt öppen och ögonen var så fulla av olika sorters känslor att man inte visste hur hon reagerade. Att säga sanningen till henne skulle påverka allting, speciellt mellan henne och Louis men jag var tvungen. Jag var ärlig.