Jag hade klarat mig genom den riktigt pinsamma matte lektionen. Jag hade tänkt sätta mig bredvid tönten som jag faktiskt lärt mig namnet på, Albert var hans namn och var väldigt trevlig, men precis innan jag skulle sätta ner min väska knuffade Louis bak mig till platserna vi hade suttit på min första matte lektion här i London. Då jag inte orkade säga emot lät jag honom hållas och satte mig på plats, men prat blev det inget. Han pratade på då han inte alls var fokuserad på omvärlden, kommenterade mina kläder, frågade ifall märket gjorde ont – vilket det gjorde – men även ifall jag skakade på huvudet såg han igenom mig och skrattade bort det istället. Jag som brukade göra minst femton tal på en lektion var så borta att jag endast gjorde fem, tänk dig! Fem tal på en hel timma, helt sjukt! Även när lektionen var slut följde han efter mig till mitt skåp och ut på parkeringen då vi slutade för dagen. Då jag kände hans ögon på min ryggtavla blev jag ganska nervös och fumlade med mina nycklar, de föll till marken så jag böjde mig ner för att ta upp dom, väl där nere kollade jag bakåt på Louis som stod och bet sig i underläppen med blicken fäst på min rumpa. Jag rätade på ryggen fort och höjde händerna.

-       Do you mind? You’ve been following me, what do you want?

-       Nothing special, I just wanna show you that I can be different.

Jag höjde ögonbrynen och skrattade sarkastiskt.

-       You’re not so different since you’re stalking me.

-       True.

Han ryckte lätt på axlarna och blinkade lätt med sitt högra öga innan han stoppade ner sina händer djupt i fickorna och blängde surt på de som stod och kollade. Jag drog upp den svarta och tråkigt nog smutsiga bildörren och satte mig till rätta i sätet. Innan jag kunde åka hem skulle jag hämta Lucas på sin lacrosse träning vilket var på ett fält inte så långt från skolan men bestämde mig ändå att ta bilden dit. Istället för att köra ut på stora vägen åkte jag åt andra hållet så jag kom bakom matsalen där Louis tryckt upp mig mot väggen innan Perrie fick sin smäll. Sen fortsatte jag på en liten väg ända tills jag såg människor som spelade. Jag parkerade bilen enkelt då jag såg Lucas komma gående. Han gick med två andra killar som säkert gick i samma klass som honom. En av killarna pekade på mig och höjde ögonbrynen. Lucas nickade sammanbitet men slappnade sedan av och skrattade. När han kom fram till bilen kollade jag intressant på honom för att försöka få ur vad de hade sagt.

-       I saw how they pointed at me, what did they say?

-       You don’t have to know that.

Muttrade han irriterat och vände sig mot fönstret.

-       Fine.

Svarade jag tillbaka och tryckte ner gaspedalen.

Väl hemma sprang Lucas snabbt upp på sitt rum som vanligt, säkert för att ta en dusch eller något. Jag gick in i köket och greppade om en banan innan även jag skulle sticka upp för att fortsätta med matten då Juan stoppade mig med handen.

-       You mother and dad wanted me to tell you that the whole family are invited to dinner at 6 o´clock today. It is another rich family so you should dress up nice with a dress or something.

Han pratade med en ton nästan som en robot och jag listade ganska snabbt ut varför. Mamma hade säkert övat med honom på vad han skulle säga, annars brukade han aldrig säga mother eller it is istället it’s. Han var en riktig genvägs person som gillade att förenkla sin engelska.

-       How do we know this family?

-       The man in the family is your dads boss.

Jag nickade lite frånvarande och försökte tänka mig hur de skulle se ut men kunde inte alls föreställa mig något.

-       Why couldn’t just mom tell me herself? I live in the same house as she.

-       She didn’t have time and your dad is working so he couldn’t either.

Jag kollade bort mot kontorsdörren som stod halv öppen, pappa satt vid datorn med glasögonen på och ögonen spända på skrämen. Jag gav klockan som satt på väggen ovanför dörren en snabb blick för att räkna ut att jag hade två och en halv timma på mig att duscha, sminka mig och välja ut en outfit. Utan att säga något mer till Juan tog jag två steg i taget upp för trappan. Jag svängde upp till toalettdörren för att jag hade tänkt och duscha så jag kunde ta det lugnt men ju närmre jag kom badrummet hördes strålarna av duschen. Jag bankde hårt på dörren och ett högt grymtande från Lucas hördes ut genom de små springorna och ventilen.

-       You have to hurry Lucas, we are going on dinner at 6!

-       I already know that! Mom told me just when we got home.

Jag drog ihop ögonbrynen och kollade på dörren ett tag, osäker på om jag skulle säga något men bestämde mig för att vara tyst och istället gå tillbaka till mitt rum. Jag drog ut lådan där jag hade alla mina klassiska och fina klänningar till stora evenemang med antingen pappas jobb som nu eller bara olika möten med de skolor jag haft. Jag tog fram två stycken olika vita klänningar, den ena var lång med en bar axel och den andra var den korta klänningen som jag haft på Liams födelsedag. Det var väldigt lätt att välja då jag aldrig gillat långa klänningar, de släpades oftast i marken då jag är så kort. Jag lät det blommiga hårbandet vara kvar i min låda denna gången och tog istället fram en stor rosett som jag kunde sätta på bakhuvudet. Till smycken tog jag fram ett ganska stort halsband som bara var en svart triangel på och några ringar som jag la på mitt sminkbord. Vid denna tiden hade Lucas duschat färdigt så jag hoppade in i den redan varma duschen och tog en ganska lång dusch, sminkade mig och drog på mig klänningen med ett par ballerina skor. Jag kollade på mig själv efter att ha tagit på mig smyckerna och log självsäkert för mig själv. Jag kollade på klockan som visade halv 6 vilket var den tiden som vi egentligen skulle varit ute på vägen. Jag trippade ner för trappan där alla redan stod påklädda.

-       Finally, We have been wating Faith, did you brought your bikini? I think we will bath in a hottub, they just rang and since it’s a wonderful evening they thought why not.

-       You could have told me you were waiting and let me go get it since you didn’t told me as usual.

Mamma satte en hand över hjärtat som att det sårade henne vilket bara var löjligt men det blev snabbt bortviftat. Efter att jag hämat min bikini som jag personligen inte trodde att jag skulle använda gick alla ut samtidigt och satte oss i min range rover då det var den största bilen vi hade vilket betydde att jag fick köra – som jag verkligen hade tur över då både mamma och pappa är ursla. Bilfärden dit tog endast en kvart så jag förstod egentligen inte varför vi behövde åka så tidigt. Huset var hur stort som helst, man kunde ju bara undra hur många rum det fanns innuti. Vid ingången kunde man skymta vatten, inte direkt som en vanlig pool utan mer som en helt egen sjö precis utanför huset. Huset var fint upplyst med lampor som lyste på huset och det var verkligen hur vacker somhelst. Värdinnan stod redan på plats när vi kom fram till dörren och hon presenterade sig som Johanna. Vi blev varmt välkomnade in och huset inomhus var minst lika fint som utomhus. En man kom upp bakom Johanna och presenterade sig som Simon, pappas chef. När vi hade hängt av oss jackorna gick vi in i vardagsrummet där vi fick en liten välkommsdrink för att lätta upp stämningen lite.

-       Kids come down, we have guests.

Ropade Johanna upp för trappan och ganska snart for fyra stycken tjejer ner för trappan, de hade säkert helt egna rum i huset, kanske därför det var så stort. Jag hälsade snällt på de två som var äldst och sen lite mer barnsligt uppförande till de som var yngst, tvillingar fick jag reda på att de var. Vi alla satte os tillrätta i sofforna, jag satte mig bredvid Johanna. Hon la sin hand på mitt knä och log ett varmt leende.

-       Wait until you meet my son and Simons daughter. They should be one year older than you. It was a miracle that I could bring my son here, he’s not the mother-loving type, lives at his own place for now.

Jag nickade lite och kollade på några tavlor som hängde ovanför den lockande brasan som stod och värmde upp rummet.

-       Here they are! Mr. And mrs. Codrington, this is my son and Simons daughter.

Jag vände huvudet med ett leende att få träffa nya människor men mitt leende blev till ett streck och drickan jag precis skulle svälja för att prata satte jag i halsen. Jag hostade förfärligt men när jag fått tag i mig själv nickade jag lite till personerna som kommit ner.

-       Louis, Emily…

Sa jag så formellt som möjligt.

-       You already know each other?

Frågade Johanan glatt. Säkert så glad över att vi skulle isåfall komma bra överens och ses varenda dag men så var det inte, långt ifrån det.

-       Sure we do.

Flinade Louis överlägset, han visste att han hade övertaget med andra ord. Vilket störde mig något enormt. Denna kvällen skulle jag nog minnas långt fram i tiden.

 

Jag skriver ju mycket om när hon går upp för trappan så här är då trappan till övervåningen + myshörna :) (Det finns även en till trappa upp till en tredje våning men det är som en vind)

 

Detta ska då föreställa Faiths och Lucas badrum på övervåningen (Det finns en dusch också)

 

Detta är då Tomlinsons hus, de är väldigt rika eftersom han är chef så de har ett stort hus ;))

 

TIll sist har vi Katherines hus, lite coolt sådär :))

 

Bilderna är från we heart it men det är faktiskt så jag föreställt med det så yayy :))