-       You have a pretty bad habit of staring at people.

Påpekade han samtidigt som att han nickade för sig själv och drog lite på smilbanden. Jag vek undan blicken snabbt och log även jag.

-       Sorry, I was just wondering how it would feel like having a piercing. Även ifall det inte riktigt var sant så fanns det en del som faktiskt undrade just det.

-       It depends on where you have it. I love mouth piercings and eyebrow but I would never consider having a nose piercing like Perrie and Niall.

Jag nickade lite för mig själv och kollade ut på husen som låg granne med mitt. Louis körde in på vår uppfart och strax efter det var vi båda ute i bilen. Vi ställde oss framför bilen motorhuv och bara stod där egentligen, granskade varandra, rädda för att starta konversationen – eller jag var det i alla fall.

-       Can I ask you a question, Louis?

Frågade jag så försiktigt som möjligt, rädd för hur han skulle reagera men mest rädd för vad svaret skulle bli.

-       Sure.

Han stoppade händerna i fickorna och höjde ögonbrynen i ett tecken på att fortsätta.

-       I know you don’t like the idea of love, but why?

-       Love leads to a relationship, a relationship leads to a pruposal, a pruposal leads to marriage and marriage leads to a divorse. It all goes around in a big circle. I don’t wanna be in that circle, ever.

Ju längre han kom in i meningen ju vassare blev hans röst. Vilket alltså betydde att han inte alls gillade min fråga – som jag egentligen borde a vetat.

-       So you’ve never loved anyone?

Han tog tag i mina armar och vände mig mot bilen så han kunde trycka sina höfter mot mina.

-       You have to listen carefully, Faith. Every relationships has stupid love, you know it’s all fake. Just look at Harry and Emily, for what I’ve seen they are just having sex with each other in my house. That’s why I hook up with people, I can just leave them.

Jag nickade stumt och kollade mig oroligt omkring innan han fortsatte.

-       Love doesn’t exist in my world. Or, it didn’t unti I met you. You’re so different and you’re making me crazy, it’s sick!

-       I don’t blame you. I had a really lovely time with you today, it’s like you’re shutting the side I’ve seen today down. I don’t understand why you can’t be this nice to everybody, not just me.

Det var nästan som att hans ögon skiftade färg från en ljusare blå till en mörkare blå på två sekunder vilket var ganska läskigt men jag hann inte tänka på det så mycket förens han hade tryckt sina läppar mot mina. I en början stod jag bara i ren chock medans han försökte få ett svar tillbaka men sen började jag tänka om jag skulle slå till honom eller låta de mjuka läpparna fortsätta. När jag kände den kalla metallen gick det som en stöt genom hela mig och precis så som jag tänkt mig att det skulle kännas kändes det! Fast det som jag tänkt i mitt huvud var ingenting emot det som hände där, utanför mitt hus. När stöten kommit tillbaka upp till mina läppar igen började de arbeta tillsammans med hans och man kunde känna hur han log för sig själv, jag visste inte riktigt vad leendet betydde, om det var något bra eller dålig.

Jag höjde mina armar och la mina händer bakom hans nacke små ensamma hårstrån stack ut. I ett väldigt snabbt drag lyfte Louis upp min kropp så att jag nu satt på bilens motorhuv och Louis kropp tryckte mig längre bak så att jag nästan låg ner med honom lutandes för mig. Hur det såg ut visste jag faktiskt inte i stunden men det såg säkert ganska romantiskt ut i alla fall, det är vad jag vill tro. Dock så kändes det som att allting brast och det bara blev en enda röra istället för romantiskt. Louis försökte gå djupare i kyssarna och hans händer var på ställen där de egentligen inte skulle eller fick vara. Jag flyttade ner mina händer till hans axlar och gjorde ett försök till att putta bort honom men det var som en magnet, han bara drog sig mer och mer till mig. När hans läppar rörde sig neråt mot min nacke fick jag en möjlighet att prata som jag mer än gärna tog.

-       Louis please, stop.

När han inte reagerade tog jag all den kraften jag hade i mina armar och puttade fram så han snubblade bakåt.

-       Stop!

Ännu en gång såg det ut som att han skiftade ögonfärg och när han såg min skrämda min svor han tyst för sig själv och gick runt i cirklar. Då vi stor nära muren som omringade det mesta av vårt hus slog han sin näve rakt in i det första han kunde hitta vilket då var det hårda teglet. Jag hoppade skrämt till och förde upp händerna till munnen för att inte skrika då jag såg såren som bara efter det hade öppnats. Det betydde säkert att han brukade göra så om han var irriterad eller arg då sår aldrig skulle öppnats så lätt om det var första gången.

-       Louis, please calm down.

Han vände sig snabbt mot mig och min oroliga blick gick runt i omgivningen.

-       I can’t, okay?! I kissed you!

Det var som att verkligheten slog till honom rakt i ansiktet då han stannade upp och drog ihop ögonbrynen. Han mumlade något för sig själv och gick fram till mig. Mina andetag blev anträngande och gick fortare när han drog bort mitt hår från axlarna. Jag kände hur hans kalla fingrar gick längs min hals och stannade på ett ömtåligt ställe, han hade gett mig så många sugmärken att jag knappt kände av det men tydligen hade han tagit ett tillfälle igen.

-       Fuck, I kissed you!

Han drog sig snabbt undan igen och orden som han uttalade kom som en stor knytnäve rakt i magen, det kändes verkligen som att jag skulle spy.

-       So? You didn’t want to?

-       Fuck no! Yes… I don’t know, you’re so fucking annoying I can’t think clear!

-       You know what? Fuck you, you and your big ass dick head can go to hell, you’re not the only one here who has feelings, I started to like you but not anymore because you’re so hard to understand!

Jag knuffade mig själv bort från bilen och såg till att knuffa Louis kropp på vägen till huset, hur kunde jag vara så jävla korkad?